Att köpa vandringskängor second hand är både ett klokt val för plånboken och ett steg mot ett mer hållbart friluftsliv. Men det kan vara klurigt att veta vilken typ av känga eller vandringssko som passar dig – och vad du ska titta efter när du köper begagnat. I den här guiden får du hjälp att: - Förstå skillnader mellan olika kängtyper – höga, låga, läder eller syntet - Välja rätt modell för din terräng, årstid och packning - Lära dig vad du ska granska vid begagnatköp (t.ex. sulor, läder, sömmar) - Fixa vanliga skador själv med enkla reparationer - Jämföra populära märken som Lundhags, Meindl, Hanwag, Scarpa, Salomon m.fl. Med rätt val och lite vård kan ett par begagnade kängor hålla i många år till – och följa med dig på äventyr du aldrig glömmer. Innehåll Del 1 – Välj rätt vandringskängor för dina behov Del 2 – Kängmärken: Fördelar, svagheter och lagningar Del 3 – Reparation – så håller kängorna längre Del 4 – Tips inför köp av begagnade kängor Del 1 – Välj rätt vandringskängor för

Du har säkert hört om 2-lagers, 3-lagers, vattenpelare och membran – men vad betyder det egentligen? Och hur vet man vad som passar till vad? Här reder vi ut skalplaggets roll i garderoben, vad som är vad, och när ett PU-plagg faktiskt är bästa valet. Vad är ett skalplagg? Ett skalplagg är ytterplagget som skyddar dig mot regn och vind samtidigt som det släpper ut fukt inifrån – alltså svett. Själva “magin” sitter i membranet, ett tunt lager material som är poröst nog för att andas, men tätt nog för att stoppa regn. Olika typer av skal – 2, 2.5 eller 3 lager? Det finns olika uppbyggnader, och varje typ har sin plats: 2 lager – Ett membran + ett foder (t.ex. mesh eller tunn fleece). Bekvämt, allround. 2,5 lager – Inget separat foder, bara ett tunt skyddstryck (ofta prickigt) på insidan. Lätt och smidigt för cykel, löpning och varmare väder. Känsligaste materialer. 3 lager – Membran, yttertyg och innertyg laminerade ihop. Tätt, slitstarkt och bäst vid tuffa väderförhållanden. Tänk så här

DWR står för Durable Water Repellent, alltså hållbar vattenavvisande behandling. Det är en ytbehandling som appliceras på skalplaggens yttertyg för att göra så att vatten pärlar sig och rinner av – istället för att sugas in i tyget. När DWR fungerar som det ska, håller sig yttertyget torrt även i regn. Vår erfarenhet av att testa skaljackor är att DWR behandlingen på begagnade skaljackor behöver återföras med en ny impregnering. Varför spelar DWR någon roll? Håller dig torrare längre – När yttertyget inte suger åt sig vatten, håller sig membranet (som är den egentliga barriären) effektivare. Behåller andningsförmågan – Ett blött yttertyg förhindrar fukt inifrån (svett) att ventileras ut, vilket gör att du lättare blir kall och blöt inifrån. Förbättrar plaggets totala prestanda – DWR är alltså avgörande för att plagget ska kännas verkligt vattentätt och funktionellt i fuktiga miljöer. DWR slits med tiden Tvätt, smuts, nötning från ryggsäckar och allmänt slitage gör att DWR-behandlingen

Många av våra kunder ställer samma frågor: "Är den här jackan fortfarande vattentät?" "Behöver jag impregnera den här?" Att kunna svara på det är inte så enkelt som det låter. För även om ett skalplagg en gång hade en vattenpelare på 15 000 mm, säger det inget om hur plagget presterar idag – efter år av användning, slitage och tvätt. Svårigheter med att bedöma skick på skalplagg: Ingen standard för begagnade plagg – De flesta tester (t.ex. vattenpelartest) gäller bara nytt material, inte färdigsydda eller använda plagg. Dolda svagheter – Sömmar, dragkedjor och membran kan ha tappat sin funktion utan att det syns. Impregneringens skick varierar – DWR-behandlingen som stöter bort vatten försvagas över tid. Visuell bedömning räcker inte – Även ett "fint" plagg kan läcka vid första regnskuren. Vår lösning: en egen regntestare Eftersom det inte fanns någon kommersiell lösning anpassad för second hand, tog vi fram en egen regntestare – utvecklad och testad av vårt team. Med inspiration från

Längdskidor: Vid val av längdskidor är användarens vikt viktigare än längden. Vikten påverkar spannet och glidet med 70%. Resterande 30% är struktur och belag. Barn och juniorer bör ha klassiska skidor som är ca 5 - 20 cm längre än kroppslängden. För vuxna gäller 20-30 cm längre än kroppslängden. Skejtskidor skall vara ca 10 cm kortare än klassiska skidor. Stavar: Infästningen på handremmen bör vara i höjd med axeln på klassiska stavar och i höjd med hakan på skejtstavar. Vid tävlingar i klassisk teknik får stavlängden vara maximalt 83 % av åkarens kroppslängd (med pjäxor). Stavlängden vid skejt får vara maximalt 100 % av kroppslängden. Stavlängden mäts från spetsen till infästningen av handremmen. Pjäxor: Ska sitta skönt på foten med hälgrepp, likt en träningssko. För skate finns det specifika skatepjäxor med mer stöd Bindningar: Fem system finns: Salomon SNS, SNS Pilot och SNS Propulse, Rottefella NNN, Salomon Pro-link. Alla är inte kompatibla med varandra. SNS, SNS Pilot och SNS Pr

Hur går man från en veckas cykelsemester i Danmark till att cykla ett helt år? Hur kan två mil till Varberg bli starten på 10 000 kilometer genom Europa? Och varför är ödet ibland den bästa beslutsfattaren? I det första avsnittet av Tracks Talks möter vi tre personer som vet hur oväntade vägar kan leda till stora äventyr: Julia Oláh (@julia.onbike.olah) – som cyklat 10 000 km från Nordkap till Sahara (2017–2018) och 1 500 km från Polen till Ungern (2019). Hannes & Rebecka (‪@hasseochbeckis‬) – som efter en veckas semestertur i Danmark nu har lämnat Sverige för att under ett års tid cykla Europas kust. Tillsammans pratar de om drivkrafter, osäkerhet, beslut, nyfikenhet – och om glädjen i att välja ett långsamt, hållbart sätt att resa.